Bengtskär fyr

Fyren på Bengtskär är Skärgårdshavets ståtligaste och mest imponerande sevärdhet, en stenkoloss som bevittnat många dramatiska skeden i vår historia. Under nio årtionden har fyren visat vägen för tusentals sjöfarare. Den yttre skärgården i Hitis har inte alltid varit lika trygg. Talrika är de skeppsbrott som ägt rum i de förrädiska vattnen kring Bengtskär. På världsutställningen i Paris år 1900 kunde man beundra arkitekt Florentin Granholms ritningar till Östersjöns mäktigaste fyr, men först efter att ångfartyget Helsingfors förlist i januari 1905 beviljade Kejserliga Senaten medel för bygget.

I början av 1906 inleddes arbetet. Graniten till grunden och yttre beklädnaden bröts på platsen. Vid midsommartiden var 120 arbetare sysselsatta med att mura bostadsdelen och tornets nedre del. Till bygget åtgick sammanlagt 448.000 tegel. I augusti 1906 firades en högtidlig taklagsfest. Senator Otto Donner höll tal och fyrens ritningar, grundläggningsdokument och exemplar av landets dåtida mynt murades in i stenväggen. Därefter byggdes det runda tornet och spiraltrappan med 252 trappsteg.

Ljuset i fyren tändes den 19.12.1906. Lampan från Paris fungerade med petroleum. Den blinkade tre gånger var 20. sekund och hade en lysvidd på 20 sjömil. Vintern 1907 installerades en sju meter lång mistlur på bostadsdelens vind. Ljudet som fick hela byggnaden att dallra kunde höras på 15 sjömils avstånd.

En fyrmästare, en maskinist och tre fyrvaktare med familjer, sammanlagt 15 personer, flyttade in i fyren. Med tiden blev familjerna större och i slutet av 1930-talet närmade sig invånarantalet 40.

BENGTSKÄR BESKJUTS

När första världskriget bröt ut 1914 fördes fyrlyktan i säkerhet och personalen med sina familjer evakuerades. Två tyska kryssare, Magdeburg och Augsburg, besköt samma år fyren med ett trettiotal projektiler. Byggnaden fick endast lindriga skador.

Redan följande sommar återvände personalen till sina hem på Bengtskär, men fyren tändes först år 1919. Finska viken var minerad och myndigheterna ville inte inleda reparationerna innan minorna oskadliggjorts.

Mellankrigstiden var en lugn period i fyrens historia. Familjerna växte och ön fick en egen lärarinna som undervisade den stora barnaskaran.

ÖVERRASKNINGSANFALLET I JULI 1941

Den mest dramatiska händelsen i fyrens historia är striden om Bengtskär, som utkämpades i början av fortsättningskriget den 26 juli 1941.

Efter vinterkriget hade Hangö udd överlåtits till Sovjetunionen och fyren på Bengtskär blev ett viktigt spanings- och eldledningstorn på grund av sitt strategiska läge. I slutet av juli 1941 var styrkan på Bengtskär 41 man, fyrvaktarna inberäknade.

I skydd av dimman, en timme efter midnatt, lyckades två ryska patrullbåtar oförmärkta ta sig i land på Bengtskärs sydspets. Avdelningen på närmare hundra man leddes av premiärlöjtnant Kurilov. Avsikten med landstigningen var att spränga fyren så att den inte längre skulle störa ryssarnas verksamhet.

Finländarna oskadliggjorde en förtrupp men tvingades på grund av fiendens övermakt att förskansa sig i översta bostadsvåningen. Sedan ryssarna intagit bottenvåningen pågick striden även inomhus. Försvaret leddes av löjtnant Fred Luther, som sårades två gånger under striden.

Från mer än tio kilometers håll besköt batterierna på Örö och Granholmen fiendens fartyg och de ryska soldater som gömde sig i bergsskrevorna.

Inom några timmar anlände kanonbåtar och VMV-båtar till platsen. Också tre Fokker-plan gav eldstöd. Mot morgonnatten lyckades stöttrupper från Hitis och Örö komma iland på Bengtskär. Sammanlagt över 1000 finländare och ryssar deltog i striden till lands, till sjöss och i luften.

Mot natten slutade den häftiga och blodiga striden i seger för försvararna. Följande dag träffades bostadsbyggnaden av en bomb från ett ryskt flygplan. Sju människor omkom när tak och mellantak rasade. De finländska förlusterna vid Bengtskär var 31 stupade och 45 sårade. Av ryssarna stupade 60-100 och 28 togs tillfånga, största delen svårt sårade. Reparationen av fyrbyggnaden drog ut på tiden. Först år 1950 kunde fyren återinvigas.

Efter kriget återvände fyrvaktarna till Bengtskär utan sina familjer. Fyra fyrvaktare arbetade två och två i tvåveckors skift. Om vädret var otjänligt kunde det hända att vistelsen förlängdes med ett par veckor i väntan på avlösning.

FYREN FÖRFALLER

År 1968 automatiserades gaslyktan och fyren fungerade obemannad. År 1983 installerades ett vindkraftverk uppe i tornet och fyrljuset elektrifierades.

Efter att fyren lämnats öde och kall uppstod fuktskador. Byggnaden blev också föremål för skadegörelse. För att stoppa förfallet beslöt sjöfartsstyrelsen år 1985 hyra ut fyren på villkor att hyresgästen förband sig att reparera byggnaden och hålla den varm året runt. Den första hyresgästen Pro Bengtskär rf misslyckades med att uppfylla hyresvillkoren och år 1992 hyrdes byggnaden ut till Fortbildningscentralen vid Åbo Universitet.

FYREN ÅTERHÄMTAR SIG

Vid fortbildningscentralen vid Åbo Universitet verkar en utvecklingscentral för skärgården. För att befrämja näringslivet och levnadsförhållandena vill centralen satsa på skärgårdens unika kulturarv och historia i form av maritim kulturturism.

Åbo universitet uppgjorde omedelbart en reparations- och användningsplan för fyren. Arbetet påbörjades i rask takt i samarbete med Skärgårdshavets sjöfartsdistrikt, Åbo arbetskraftdistrikt och Åbo byggnadsdistrikt. Privata företag bidrog med stöd för att rädda detta nationella kulturminnesmärke.

Reparationerna pågick fram till 1995, då fyren invigdes för sitt nya ändamål och öppnades för turister, möten, forskning och utbildning.

BENGTSKÄR, EN UNIK SEVÄRDHET

Sommaren 1995 öppnades fyren för besökare från när och fjärran. Bengtskär är ett unikt resemål och en sevärdhet i särklass.

I bottenvåningen finns Finlands första fyrmuseum och en permanent utställning om Bengtskär 1941, som berättar om de dramatiska timmarna under striden om Bengtskär.

I första bostadsvåningen finns ett café, ett kapell och Finlands första fyrmuseum. En av fyrvaktarbostäderna är restaurerad till museibostad.

I den andra bostadsvåningen finns utrymmen för konferanser, kurser, forskning mm. Hösten 2000 övergick äganderätten till fyren till Stiftelsen för Åbo Universitet. Den som kliver ända upp i tornets lyktrum belönas med en hisnande havsutsikt.

100-ÅRSJUBILEUM OCH REPARATIONSPROJEKT 2006

I Åbo universitets administrationsbyggnad presenterades Bengtskärs historia, räddningsoperationen koordinerad av fortbildningscentralen samt livet på fyren idag. Vitrinutställningen öppnades 3 april 2006 kl 10.00.

100-årsfestkommittén ordnade en omfattande insamling som riktade sig till företag, samfund och privatpersoner. De insamlade medlen användes till renoveringen av tornets runda del. Arbetet förverkligades under jubileumsåret. Förnyandet av fogarna mellan naturstenarna påbörjades i maj och blev färdigt i juli. Det byggdes fasta ställningar runt torndelen. Projektet kostade drygt 200 000 €. Nästan hälften finansierades av Undervisningsministeriet genom medel från Veikkaus och resten har samlats in som penningunderstöd från samfund och företag, och genom försäljning av insamlingsprodukter på fyren.

Huvudfesten firades på fyren den 14.6.2006. Utöver utställningarna i Åbo var det i normal ordning möjligt att bekanta sig med fyren på ort och ställe hela sommaren. På själva jubileumsdagen var fyren först stängd på grund av festligheterna, men öppnade för allmänheten igen kl. 15.00. Alla gäster den dagen blev bjudna på kaffe och tårta.