Skola i Hangöby

Tidningen Hangö den 17 november 1895 berättar om grundandet av en ny folkskola:

- Folkskola på Hangöudd. Vid den 15 d:s i Bromarf hållen kommunalstämma beslöts enhälligt att af Hangö, Täktom, sand och Bengtsår byar bilda ett särskildt skoldistrikt samt att i Hangö stads omedelbara närhet inrätta en fast högre svenskspråkig skola. Därjämte beslöt stämman att mottaga Hangö stads anbud om afgiftsfri lokal  för den nya skolan under tre år framåt å staden tillhöriga Westergård hemman i Hangö by. Till lärarinnas aflönande anslog stämman 300 mark årligen jämte fritt bränsle, och finnes utsikt att omedelbart för samma ändamål erhålla ett årligt statsbidrag af 600 mark, hvarom kommunalstämmans ordförande oförtöfvadt skulle anhålla å vederbörlig ort.

 För bildandet af skolbyggnadskassa för Hangöudd distriktet beslöt stämman anslå en tredjedel af den kommunen årligen tillfallande brännvinsskatten hvilken i sin helhet uppgått till 600 à 700 mark per år. Därjämte skulle för samma ändamål årligen uttaxeras en personell afgift af 50 penni af hvarje kommunens medlem som fylt 16 år tilldess byggnadsfonden vuxit till 7,000 mark. För skolans inredning med möbel anslogs 500 mark, och skulle det Svenska Folkskolans Vänner utlofvade bidraget 200 mark användas till anskaffandet af undervisningsmaterial.

 Till medlemmar i skolans direktion valdes herrar F. v. Wright (Hangö), I. Strandberg och W. Himberg (hangöby), E. Sjöblom (Sand), E. Westerlund (Täktom) och E. Hannelius (Bengtsår). Åt direktionen uppdrogs att vidtaga alla erforderliga åtgärder för att skolan måtte kunna öppnas redan i januari månad instundande år.

Hangö musikvänner

Tidningen Hangö refererar den 14 november 1895 stadsfullmäktiges möte från kvällen innan, i vilket referat man bland annat kan läsa följande lilla notis:

- Hangö musikvänners stadgar upplästes och godkändes. En af föreningen gjord anhållan om bidrag af 2,000 mk per år bifölls.

 I samma nummer av tidningen berättas det också att det av de inkomna brännvinsmedlen getts 450 mark till Hangö Frivilliga Brandkårs musikkapell för inskaffning av instrument.

 Då, år 1895, fanns det i Hangö tre blandade manskörer - en fjärde grundades 1896 - och en manskör. Dessutom fanns det hela fyra instrumentalensembler, vilket var ovanligt många på den tiden. I synnerhet för en stad av denna storlek.

Rådstugan och Magistraten

 Då Hangö stad fick en egen rådstuga fanns det ännu inte någon lokaltidning på orten, men Ekeneäs Notisblad publicerade den Kejserliga kungörelsen den 20 augusti 1884:

 - Ang. inrättandet af rådstugurätt och magistrat i Hangö stad har en K kungörelse emanerat den 11 juli 1884 af följande lydelse:
 Wi Alexander den tredje, etc. Göre weterligt: I anledning af Hangö stads röstberättigade medlemmars underdåniga ansökning samt med afseende å de yttranden i ämnet Åbo hofrätt och prokuratorn i Wår senat för Finland i underdånighet afgifvit, hafwe Wi funnit godt i nåder tillåta, att i Hangö stad, hwars styrelse för närwarande utgöres af ordningsrätt, medan twiste- och brottmål upptagas och afdömas af häradsrätten i det tingslag af Raseborgs domsaga, som utgöres af Pojo, Tenala och Bromarf socknar jemte Ekenäs landsförsamling, må inrättas rådstufwurätt och magistrat, sammansatt af en borgmästare, i egenskap af ordförande, och twå rådmän, såsom ledamöter, för innehafwande af hwilka rådmanstjenster kunskapsprof i lagfarenhet ej owilkorligen erfordras; och skola desse tjenstemän i årlig aflöning ur stadskassan åtnjuta, borgmästaren, hwilken åligger att wid rådstufwurättens och magistratens sammanträden föra protokoll samt handhafwa de på magistratsekreterare och notarius publicus ankommande göromål, tretusen mark i lön och femhundra mark i hyresmedel, samt rådmännen hwardera twåhundra mark i arwode, oberäknadt de befattningarne åtföljande tillfälliga inkomster.
 Alla de stadens inwånare rörande rättegångsärenden, som wid forändringens genomförande kunna wara wid bemälde häradsrätt anhängiga, böra äfwen derefter af häradsrätten handläggas och till slut befordras, äfwensom nuwarande häradshöfdingen i Raseborgs domsaga, så länge han qwarstår wid samma häradshöfdingetjenst, fortfarande eger uppbära hwad honom såsom tingsgästning af staden tillkommer.

Fohlinska stugan

Följande bidrag är skrivet av signaturen "Nisse", publicerat i tidningen Hangö, den 23 maj 1907:

Ett fornminne.

 Länge och väl stid den s. k. Fohlinska stugan ensam där uppe på Högberget. Efter hand som stadens utveckling skred framåt började man emellertid kasta sina blickar på berget i syfte att exploatera detsamma för byggnadsändamål, och i dag som är resa sig här särskilda moderna byggnader.  Fohlinska stugan har härigenom förlorat sin tidigare endast af världens alla vindar störda fridfullhet, och framstår numera själf i bredd med de många nykomlingarna som ett gammalt ruckel, såväl till arkitektur som inredning erinrande om tider som flytt hän. Öfver den gamla byggnaden har alltid legat en viss mystik, och för det unga Hangö har den utpekats såsom det enda från fästningstiden kvarblifna huset, och dess värdinna som stadens urinnevånare - Hon skattade som bekant för cirka ett halft år tillbaka åt förgängelsen.

 När stugan egentligen uppfördes känner man ej så noga, men man vet dock att densamma stod på sin nuvarande plats redan då orientaliska kriget 1854-55 pågick. Under dessa krigsoroligheter raserades ju som bekant de flesta på Hangöudds fästningsområde uppförda byggnaderna, och de som af innevånarene lämnades kvar, läto engelsmännen vid en landstigning gå upp i rök. Denna förödelse undgick dock af särskilda orsaker ett par små kojor, och bland dessa var den Fohlinska en. Då engelsmännen, som hade för afsikt att jämväl uppbränna denna byggnad, närmade sig, anhöll hustru Fohlin, som vid tillfället var ensam hemma med flere små barn, hos den engelske officeren om förskoning för sitt hem. Hennes bön blef hörd. Stugan lämnades i fred och fienden drog till nästa gård. Af de få kojor som då lämnades kvar här ute på udden ha alla öfriga förutom den Fohlinska för länge sedan försvunnit, och blott denna sistnämnda kvarstår ännu på sin plats samt kan således anses utgöra begynnelsen till Hangö stad, Som sådan kommer den gamla byggnaden att vara oskiljaktigt förenad med stadens historia.

 I förgår försåldes stugan genom arfvingarnas försorg på offentlig auktion.

 På grund af byggnadens historiska betydelse och af vördnad för stadens gamla minnen hade stadsfullmäktige beslutit låta genom ordföranden i drätselkammaren inropa stugan för stadens räkning. Afsikten är att använda huset som museum.

 Stugan afslogs vid auktionstillfället för 532 mark.

Fohlinska stugan 1907

Aktiebolaget Agros

Tidningen Hangö, 19 februari 1893:

- Aktiebolaget Agros tillkännagifver, att bolaget numera börjat sin värksamhet, med hufvudkontor i Hangö och filialkontor i St. Petersburg, samt gärna emotser inkommande ordres på alla slags till jordbruket och dess binäringar hörande produkter och förnödenheter, till en början hufvudsakligen kraftfoder och bigödningsämnen; hvarvid det skall bli bolagets sträfvande att genom kontroll, utöfvad af i bolagets tjänst anstäld, sakkunnig person, bereda allmänheten största möjliga garanti för den levererade varans kvalitet och renhet. För att med utsikt till framgång kunna fylla denna uppgift, har bolaget såsom sin disponent antagit en fackman, f. d. föreståndaren för agrikultur-kemiska Laboratoriet i Kuopio, filosofiemagister J. Cygnaeus, hvilken numera bosatt sig i St. Petersburg. Genom denna anordning blir disponenten, själf fackman, i tillfälle att personligt öfvervaka inköp och aflastning, hvarjämte bolaget genom sitt kontor i St. Petersburg kommer i närmare och mera direkt beröring med resp. källor, hvarifrån varorna leda sitt ursprung (kraftodret tages som bekant mest från Ryssland). Vid köp af ryska varor kunna hugade köpare sålunda vända sig direkt till bolagets kontor i St. Petersburg (postadress: Aktiebolaget Agros' Filialkontor, St. Petersburg). Vid bolagets kontor i Hangö äro åter de, som önska kvitta sina kraftfoderskulder hos Aktiebolaget Agros medels smörleverans till smörexportfirman Arthur H. Borgström, i tillfälle uppgöra härom. Firman Arthur H. Borgströms smörleverantörer kunna för öfrigt i sin ordinarie korrespondens med smörexportfirman göra sina rekvisitioner hos Aktiebolaget Agros, hvarvid samma pris debiteras, som vid direkt rekvisitation hos bolaget.

Intryck från Hangö 1894

Följande stadsbeskrivning härstammar från tidningen "Nya Pressen", men är här tagen från tidningen "Hangö". Datumet är den 16 augusti 1894:

- Under rubriken "Intryck från Hangö" skrifves uti N. Pr. för i går bl. a. Staden Hangö, som f. n. räknar omkring 3,000 invånare, begränsas i norr af järnvägslinjen och i söder af Finska viken. På en af bärgsknallar (Vårdbärget, Norrbärget m. fl.) och ett träsk (Busträsket) afbruten terräng äro gatorna dragna och bilda här och hvar rätt oregelbundna kvarter. Något stenhus förutom kyrkan i gotisk stil, uppförd på vårdbärget för ett par år tillbaka, existerar ej. Samtliga gårdar äro bebyggda med prydliga envånings trähus, utom Grand Hotel, som nere vid stranden prunkar i två våningar. Stadens hufvudgata heter Boulevardsgatan och sträcker sig, planterad med en dubbel rad af lindar, från Grand Hotel i nordvästlig riktning öfver rådhustorget (fullt af djup flygsand) fram mellan rådhuset, postkontoret, apoteket, bankkontoren, de större affärskontoren, kollonialvaruhandlaren och konditorn samt de förnämligare privata bostäderna upp till järnvägstorget. Öfriga gator äro: Bärggatan, Bangatan, Busgatan, Strandgatan, Kyrkogatan och Vinkelgatan. Staden eger två hamnar: Västra hamnen och Östra hamnen. Den senare är i det närmaste sådan Gud har skapat den med undantag af en mindre ångbåtsbrygga, hvilken tillika tjänstgör som vågbrytare. I den Västra hamnen, där järnvägsspåret mynnar ut pågå f. n. stora kajanläggningar.

Hangö Té och Kaffehandel

Den 6 april 1909 kan man i tidningen Hangö-Bladet läsa en liten notis: "Ny kolonialvaruhandel. Fru Ellen Martin har hos magistraten anmält sig sinnad att idka handel med kolonialvaror under firma Hangö Té och Kaffehandel, E. Martin.

Redan lördagen den 10 april 1909 kan man i Hangö-Bladet läsa följande lilla trevliga notis:

 "Hangö the- och kaffehandel, inneh. fru E. Martin" öppnas i dag för allmänheten. Vi voro i torsdags i tillfälle att kasta en blick in i den nya affärens lokal i Falleniuska gården vid Vinkelgatan och kunna försäkra att en trefligare, mera inbjudande specialaffär är man icke ofta i tillfälle att se. Inredningen är smakfull och modern, arrangemangen med kundernas expedierande fullt tidsenliga. Om man så önskar kan man få sitt kaffe maladt i affärens maskinkvarnar, drifna med elektrisk kraft. Utom kaffe, the och chokolad erhålles där äfven sötsaker, s. s. marmelader, karameller, ckokladkonfekt m. m.

Förutom de i tidningsnotisen nämda varorna förde man även färskt bröd alla dagar, framkommer det ur en annons senare på våren. Ellen Wilhelmina Martin, som egentligen var hemma från Helsingfors, var dessutom föreståndare för Sällskapsklubben i Hangö, där man hade utskänkningsrättigheter.

Företaget Hangö the- och kaffehandel är taget ur företagsregistret så sent som den 16 januari 1948.